torsdag 16 september 2010

Del av det dåliga i ditt liv

gjorde idag ett graviditets test, det var negativt. jag var väll glad över det...eller jag vet inte.
ljög för Ryu att allt var bra, skämtade bort allt. men jag kände hur skräcken tugga djup inne i mitt hjärta. tänk om jag är steril...tänk om jag aldrig ska få hålla lilla Ossi i mina armar. aldrig höra hur han försöker förklara något med den oskuldsfullhet som barn har. tänk om jag aldrig får höra Maria sjunga.

jag önskar mig ett litet barn så gärna att det gör ont i hela min själ.

just nu önska jag att okami var här...önskar han höll om mig och bara vara med honom...just nu bryr jag mig inte i om han skulle se mig gråta se mig svag...jag vill bara vara med honom.

fast jag tror inte att han vill se mig. har inte hört något från honom på ett bra tag.
antar att han har mycket för sig...
önskar så mycket att jag fick höra hans röst, jag mins knappt hur den låter...
hatar de faktum att jag har varit så kylig mot honom, önskar jag kunde prata med honom 24/7
önskar jag kunde åka till honom och bara glömma allt skit och stress som hänt mig nu i sommar
men vad säger att han skulle vilja träffa mig...

för jag är en del av det liv han lämna kvar här...och jag skulle bara föra med mig dåliga minnen...nej det är nog bättre så här.
han har det bättre utan mig, för jag känner det i djupet av mitt hjärta.
han mår bra och är lyckligare nu än då han lärde känna mig

söndag 12 september 2010

Sommar av stress

då var denna sommar över. och jag kan inte vara gladare
visst de var bra till en början...men sen när jag började på graffiti Mariestad så började de sakta men säkert bli en sommar av stress

under den här sommaren har jag fått uppleva hur det är att bli utnyttjad till fullo. jag fick göra typer av arbete som, gå ut med sopor där min "chef" bodde, gå ut med hennes hund och lyda hennes minsta vink.
vilket resulterade sakta men säkert till att ja inte orka mer och tog till kniven. varför? har jag ingen aning om...
de enda jag mins är sekunden innan ja tar kniven och sekunden efter jag har skurit mig själv.
självklart gick jag så fort ja kunde till arbetsförmedlingen för att be om att få sluta där.
fast jag skulle nog inte ha gjort de om inte ryu pucha på mig

just nu känner jag mig tom som om inget har någon mening. jag vill vara ensam men ändå inte jag vill ta livet av mig själv men ändå inte
den här sommaren har fått mig att inse att jag lever endast för att göra andra till lags. jag har ingen talan. alla säger åt mig att göra si och göra så. och jag lyder utan att blinka.

ja vill inte längre