skavsår på fötter å öron

den här veckan har verkligen varit en informations vecka...de har varit info på info på info...så nu har ja skavsår på öronen efter att ha lyssnat på all info.

men annars har första veckan i skolan varit ok. få se om ja får gå hela året ut...e nå tjafs me csn orkar inte dra igenom de, fattar sj inte va de var ^^;
får hålla tummarna...*suck*

dom andra i klassen ska iväg till skåne å måla....ja kunde inte följa pga att ja inte har pengar till de...1800kr....ehe...^^;

var i torsdas till arbetsförmedlingen och var på nå ungdomsinformations möte lr något sånt...jar så där lagomt kul...

jaaaa...helg...skönt ^^
slippa kliva upp vid 05:15, och i morgon e de matfestival ^^ lr ja de e de idag me.
vi ska åka dit imorgon, hoppas de blir bättre än förra året....slutade me att ja grät för att ja fick panik....igen rolig kväll.

fick hjälpa farsan å bära ut gamla spisen idag, så nu har vi inga kastruller eller stekpannor som funkar...så va vi ska käka idag vet ja inte...hoppas på pizza :3
de va tungt som fan..

nä nu ska ja försöka lindra mina skoskav, var så dum att ja inte tog på mej nå strumpor...så nu ömmar fötterna...
aja ha de gött ^^

"drick i måttliga mängder"

jaha...vilken underbara morgon de här var...
vakna halv 8 för ja hade gått å lagt mej vid 21, då de åska. hade typ åskat hela dan, så ja var allmänt arg då de inte fanns något å göra.
man kunde inte sitta å titta tv då de åska, man kunde inte sitta vid datorn då de åska, man kunde inte vara ute å cykla då de åska....jaaa de va verkligen en händelserik dag.

nåja, ja vakna till de allt för vanliga ljudet av Bzz bzz från mobilens vibrator mot en soffdyna. kliver upp, de känns som om dagen ska gå rätta så bra...dukar fram frukost till mej sj...de e då de händer.
ja är inne på mitt andra glas mjölk, ja jag dricker mjölk till frukost....klarar inte av smaken av juice på morgonen...urk, och då tittar farsan upp från tidningen och börjar skälla ut mej för att ja dricker mjölk smatidigt som ja äter yoghurt.... när ja frågar honom va problemet e så svarar han i stil me " de ska vara i måttliga mängder"
ska komma från honom!? den person som tar sina värktabletter me wisky och som ALLTID måste dricka sej full när han e hemma hos en av mina morbröder...och då menar ja dyng rak....

ja sa inget utan "rullade me slagen" ja lät han hållas tänkte att han bara var grinig för att de var tidigt på morgonen. gick å satte mej framför datorn då ja tänkte att ja skulle vara minst ivägen då. men åååååååååååh va ja hade fel.
några minuter senare kommer han in i data/mitt rum och börjar skälla ut mej för att de e imma på fönstrena...
ja kan väll inte rå för att de blir kondens när man har öppet fönstret under natten. nä ja kan göra så i fortsättningen å ha både fönster å dörrar stängda. så får vi se hur glad han blir när han vaknar å ja ligger sjuk i sängen för ja har andats in för mycke koldioxid....

okej nu överdriver man lite, men ja e så jävla förbannad.
önskar någon kunde komma å ta mej härifrån...snälla kan någon som läser detta komma å hämta mej med sin bil, moped...eller ja rent av cykel innan ja begår mord eller misshandel på en man på 60+.......

hoppas din morgon var bättre än min...

orkar man mer?

varför skulle de bli så här?
kunde de inte bara flyta på? varför ska allt vara så helvetes svårt?!

som ni kanske anar så mår man inte i tipp i topp...
fick reda på för några dagar sen att man inte för något bidrag från socialen...bara för att man var för sen me att skriva in sig hos arbetsförmedlingen...med en dag..
så nu har man två hyror på 4k som hänger över mig...en elräkning på ca 1k, sen en skuld till hyresvärden på ca 2k...sen 5k som man e skyldig csn....
sen till råga på allt... får man höra från föräldrarna att dom vill skicka mig till psykolog...smart plan...med tanke på att den senaste psykologen mer eller mindre sa att allt e mitt fel att de blev som de blev...

önskar ja kunde ta en båt, en bil ett tåg...vad som helst och bara försvinna...försvinna långt bort från allt. långt bort från kronofogden, långt bort från föräldrar som tycker att man mer eller mindre är värdelös..och långt bort från människor som man sårar bara genom att andas

hade en hyfsad helg...killen som ja gillar, han var på besök. de var jätte härligt..han kramade om mig och de kändes som om allt bara försvann...önskar ja kunde stanna kvar i den stunden. och bara vara
men nej då, föräldrarna ska ropa på en och göra si å så... ville skrika åt dom att dra åt helvete eller bara springa från huset å ta honom med mig.
sen samtidigt, skickar exet sms...vissa av dom gjorde mig rent utav arg....medans vissa var så sorgliga att jag ville släppa allt och springa till honom för att trösta honom och de e då ja mins att ja kan inte göra de längre. han är inte min pojkvän längre, han sumpade chansen då han inte visade mig någon uppmärksamhet under nästan 3 veckor...om inte mer.
han kramar kändes fram tvingade och jag kände mig allmänt i vägen...

men nu, när de finns en potentiell motståndare, då blir han som värsta påfågeln och försöker på alla sätt han kan fånga mitt intresse. och ja har märkt att mitt intresse inte var långt borta...och ja skäms över de...
ja har gett bort mitt hjärta till två....och om ja ska vara ärlig så vill ja inte ha tillbaka de...

så nu sitter man här, ensam...övergiven
ja vill inte förlora dom....men ja vet att ja kommer göra de
antingen han som känns som någon som är ämnad för mig, men som verkligen förtjänar något bättre
eller så han som kan såra mig så djupt att ja kan gråta mig till sömns men som lika snabbt tröstar om mig och lyfta mig högt över molnen
eller i värsta fall...dom båda
nog för att dom båda skulle ha de så mycke bättre utan mig

orkar ja välja? lr ska ja låta mina och deras känslor rinna ut i sanden, lr ska ja bara försvinna?...