varför? varför gör de mej så upprörd över att du e arg?
kan ja inte låta en människa få gå igenom sina humör svängningar som vilken annan människa?
vill att du ler, vill alltid att du ska le...känns annars som om ja har misslyckats som vän...
jobbiga dag...närmar sej den 4 nov....min å mitt ex års dag...är de fortfarande våran årsdag? om ja skulle säga att ja inte älskar honom så skulle jag ljuga...men ja älskar Okami oxå...
men ja kan se mej ha barn me mitt ex...kan ja de me Okami?....han hatar mej säkert nu när han läser de här...men ja kan inte se något längra än pojkvän med honom...och de ja letar nu är inte en pojkvän utan en att starta en familj me.
varför måste min klocka börja ringa nu?....kan den inte vara tyst i några år till...men de e svårt å tysta en klocka som har ringt sen man var 16-18...
ja antar att ja vill ha de som mina föräldrar har...50+ år gifta, efter att ha gift sej när min morsa var 16-18...vill oxå börja mitt liv...vill bevisa för farsan att ja kan ta vara på mej sj. och få honom att ångra att han sa att ja aldrig skulle bli något innom konst..
ja vill få honom att fatta att ja är inte här för att leva hans liv. de liv han ville ha. okej ja e inte den smartaste. BIG DEAL...ja är inte bland dom dummaste...så sluta få mej å känna mej dum...
känns som om jag halkar efter alla andra. en nära vän till mej har blivit mamma och en annan har planer på att gifta sej...kanske redan har gjort de, har inte hört något från honom...
känns som om alla kommer vända sej om å peka finger åt mej å skratta. för ja har inte ens kommit förbi skoldelen...
känner att ja måste bli stor...och fort...vill inte vara den som aldrig lyckas..vill vara de som folk bli imponerade av...för en gångskull vill ja vara den som får visa hur duktig jag e...
när ska de få bli min tur?...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar