sitter här och e extremt trött. trött i muskler å ben.
trött på att orka tänka, orkar inte tänka på okami eller ryu. just nu de enda ja kan tänka på är avsaknaden av en KARL!! inte bara för sexet, oooooh de hade vart härligt nu....utan mer saknaden av de motsatta könet.
killar tänker inte som vi tjejer. och jag som bara har haft killar som vänner behöver inte känna mig malplacerad bara för att ja inte kan något om sminkning eller mode eller annan tjafs. vilket resulterar i att ja sitter där som ett frågetecken och nickar å ler vid tillfällen.
men samtidigt så slåss ja mot impulser att skicka meddelande till okami..
hindrade mig från att skicka ett meddelande till honom igår
på tal om igår, farsan var tvungen å åka in på sjukan...och ja kan säga dej...om du ska in på akutmottagning, se till att de e så illa att du får åka ambulans för annars blir de att ta en kö lapp och vänta i 5 timmar innan en doktor ens har petat på dig och stolarna är inte ens bekväma, fan en ihop fällbar palla hade vart bekvämare... -_-'
ser inte fram emot den dag ja måste åka in -_-
och på tal om inget alls...sitter och funderar om ryu ens vill gifta sej. för varje gång ja tar upp de hela så får ja höra att ja har för bråttom. KLART JA BÖRJAR UNDRA! VA FAN 4 ÅR! ANDRA HAR GIFT SEJ FÖR MINDRE! VILL DU HA MIG ELLER INTE!
söndag 18 april 2010
onsdag 14 april 2010
Krossas eller inte
sitter här och känner mig kall in till märgen. en ensam tår banar sin väg ner för min ena kind. den kommer nog snart få sällskap av fler.
okami har bestämt sig för att skjuta undan känslorna för mig. så det är väl lika bra jag gör det med.
för vad är det för ide att klamra sig fast vid något när man är den enda som klamrar sig fast?
det är lika bra å släppa taget och falla till marken och hoppas man inte skadas allt för allvarligt.
jag hade alltid tröst i att veta att han skulle finnas där, redo att fånga mig...men nu...nu vet jag inte om någon står där och jag är för högt upp för att se. så jag sluter mina ögon och väntar på vad som ska ske.
kommer jag landa med några få skador som kommer göra mig starkare?
eller kommer jag krossas och aldrig bli mig lik
okami har bestämt sig för att skjuta undan känslorna för mig. så det är väl lika bra jag gör det med.
för vad är det för ide att klamra sig fast vid något när man är den enda som klamrar sig fast?
det är lika bra å släppa taget och falla till marken och hoppas man inte skadas allt för allvarligt.
jag hade alltid tröst i att veta att han skulle finnas där, redo att fånga mig...men nu...nu vet jag inte om någon står där och jag är för högt upp för att se. så jag sluter mina ögon och väntar på vad som ska ske.
kommer jag landa med några få skador som kommer göra mig starkare?
eller kommer jag krossas och aldrig bli mig lik
en knut
sitter här och stirrar på min msn lista...stirrar på ett enda namn...okamis...vet inte va ja ska göra, ska ja skriva till honom? ska ja låta han vara?
har fått reda på att han kämpar me att försöka trycka ner sina känslor för mej. kan säga att jag gör de samma...men väljer att försöka skratta mej igenom de hela. även fast de gör så ont.
en halva av mej önskar att de inte hade gått så här långt mellan oss två, för då hade han inte behövt känna så här.
och en annan halva av mej är glad över att de blev som de blev...
ska ja ta modet till mej och skriva en rad? kommer han svara eller kommer han ignorera mej. kommer han bli glad eller kommer han bli arg för att ja stör...
har fått reda på att han kämpar me att försöka trycka ner sina känslor för mej. kan säga att jag gör de samma...men väljer att försöka skratta mej igenom de hela. även fast de gör så ont.
en halva av mej önskar att de inte hade gått så här långt mellan oss två, för då hade han inte behövt känna så här.
och en annan halva av mej är glad över att de blev som de blev...
ska ja ta modet till mej och skriva en rad? kommer han svara eller kommer han ignorera mej. kommer han bli glad eller kommer han bli arg för att ja stör...
lördag 10 april 2010
dimma
ska göra mig i ordning för att gå och lägga mig.
inget chattande me okami i kväll...känner mig lite nedstämd över de, men inte så mycket jag kan göra åt de.
de e jobbigt å sakna en vän så mycket. måste medge att ja känner mig bitter över att han har vänner där borta, att han har roligt utan mig. men jag kan inte förvänta mig och be honom att han ska hålla sig borta från dom...det skulle bara vara egoistiskt och inte rätt.
känner mig ganska likgiltig till allt, bryr mig inte att jag är trött...känns bara som om inget har någon mening längre.
vill bara ta mig här ifrån. ja blir nedstämd för minsta lilla, tex när ryu sa att han skulle ringa och jag väntade i en timme tills jag intala mig själv att han inte skulle ringa.
då kändes det som något gick sönder inuti mig själv och det var som om en tjock dimma av likgiltighet la sej runt mig själv. och jag började fundera om jag verkligen älskar någon i mitt liv.
allt kändes så bittert och sen när okami logga in så försökte jag hålla fasaden uppe för jag vet att om jag låter likgiltigheten ta över så skulle vi börjar bråka...men förgäves...vi börjar bråka, och samma stund som bråket börjar så ångrar jag att jag lät de hända för jag visste att de jag sa inte var sant men vad som var gjort var gjort
börjar undra om de kanske är bättre att jag försvinner ut ur hans värld ett tag. kanske skulle göra att vi bråka mindre
nåja ska nog lägga mig innan farsan börjar gorma på mig
känns lite bittert...nu när okami har loggat in...aja
inget chattande me okami i kväll...känner mig lite nedstämd över de, men inte så mycket jag kan göra åt de.
de e jobbigt å sakna en vän så mycket. måste medge att ja känner mig bitter över att han har vänner där borta, att han har roligt utan mig. men jag kan inte förvänta mig och be honom att han ska hålla sig borta från dom...det skulle bara vara egoistiskt och inte rätt.
känner mig ganska likgiltig till allt, bryr mig inte att jag är trött...känns bara som om inget har någon mening längre.
vill bara ta mig här ifrån. ja blir nedstämd för minsta lilla, tex när ryu sa att han skulle ringa och jag väntade i en timme tills jag intala mig själv att han inte skulle ringa.
då kändes det som något gick sönder inuti mig själv och det var som om en tjock dimma av likgiltighet la sej runt mig själv. och jag började fundera om jag verkligen älskar någon i mitt liv.
allt kändes så bittert och sen när okami logga in så försökte jag hålla fasaden uppe för jag vet att om jag låter likgiltigheten ta över så skulle vi börjar bråka...men förgäves...vi börjar bråka, och samma stund som bråket börjar så ångrar jag att jag lät de hända för jag visste att de jag sa inte var sant men vad som var gjort var gjort
börjar undra om de kanske är bättre att jag försvinner ut ur hans värld ett tag. kanske skulle göra att vi bråka mindre
nåja ska nog lägga mig innan farsan börjar gorma på mig
känns lite bittert...nu när okami har loggat in...aja
onsdag 7 april 2010
vill inte vara ensam mer
känner mej ensam...tårarna är inte långt borta så fort ja slappnar av...
önskar ja hade någon här...en nära vän...en pojkvän...
känns som om ja me var dag som går ger upp mer och mer.
tora hälsade på mej i fredas...
de va ganska skönt, saknar å ha en kille på besök.
saknar känna lukten av en kille. så jag passade på å "lukta" var ganska skönt. kände mej trygg och allt kändes inte så jobbigt
önskar bara att han hade hållt om mej...ville/vill verkligen gråta ut. men samtidigt vill ja inte att han ska se mej gråta, känner mej så svag då. hatar när ryu ser mej gråta och lite därför ja inte har gråtit inför okami.
för om ja visar mej svag så kanske dom drar nytta av de.
önskar månstråle var här...saknar hennes leende, saknar hennes kramar...saknar hela henne...
hon e de första tjej som ja har älskat och fortfarande älskar.....saknar henne så...
önskar ja hade någon här...en nära vän...en pojkvän...
känns som om ja me var dag som går ger upp mer och mer.
tora hälsade på mej i fredas...
de va ganska skönt, saknar å ha en kille på besök.
saknar känna lukten av en kille. så jag passade på å "lukta" var ganska skönt. kände mej trygg och allt kändes inte så jobbigt
önskar bara att han hade hållt om mej...ville/vill verkligen gråta ut. men samtidigt vill ja inte att han ska se mej gråta, känner mej så svag då. hatar när ryu ser mej gråta och lite därför ja inte har gråtit inför okami.
för om ja visar mej svag så kanske dom drar nytta av de.
önskar månstråle var här...saknar hennes leende, saknar hennes kramar...saknar hela henne...
hon e de första tjej som ja har älskat och fortfarande älskar.....saknar henne så...
söndag 4 april 2010
konstskola...
sitter här och funderar
funderar lite på vad ja ska göra (annat än sova)
funderar va ja ska göra med mitt liv.
är ja redo å börja en familj?
en del av mej skriker ja så högt att om de var en verklige person som skrek så skulle ja få tinnitus
men samtidigt är de en del av mej som säger lågt och sansat nej
och de konstiga är att det låga ordet hörs högre än skriket.
ja har fantiserat lite om ja ska söka till en högskola och gå konst linjen.
men har jag tillräckligt bra betyg?
jag vill ha möjlighet å lära mej mer om olika stilar, men även vara ute och resa för att se olika typer av tatueringar
för jag kan inte se mej göra annat än tatuera
om man inte bortser från att ta hand om djur.
vilket de än blir av de två valen bryr ja mej inte.
för jag brinner för båda sakerna
hade gärna varit en av dom som grundar djurpolis här i sverige. men ja vet inte om någon skulle vara intresserad.
men samtidigt vill jag fortsätta me min konst och lära mej mer.
har insett att konst-historia intresserar mej ^^'
och de även för att ja somna under en lektion. men ingen kan klandra mej
6timmar buss varje dag, så klart man känner sej sliten
så ja känner mej lite bitter över att ja inte kunde gå färdigt året :/
nä nu ska man sova, sen ska vi spå oss sj me kort å se om man ska söka till konstskola
måste erkänna att skolan som okami går på lockar, men ja vet inte om dom passar mej.
natt
funderar lite på vad ja ska göra (annat än sova)
funderar va ja ska göra med mitt liv.
är ja redo å börja en familj?
en del av mej skriker ja så högt att om de var en verklige person som skrek så skulle ja få tinnitus
men samtidigt är de en del av mej som säger lågt och sansat nej
och de konstiga är att det låga ordet hörs högre än skriket.
ja har fantiserat lite om ja ska söka till en högskola och gå konst linjen.
men har jag tillräckligt bra betyg?
jag vill ha möjlighet å lära mej mer om olika stilar, men även vara ute och resa för att se olika typer av tatueringar
för jag kan inte se mej göra annat än tatuera
om man inte bortser från att ta hand om djur.
vilket de än blir av de två valen bryr ja mej inte.
för jag brinner för båda sakerna
hade gärna varit en av dom som grundar djurpolis här i sverige. men ja vet inte om någon skulle vara intresserad.
men samtidigt vill jag fortsätta me min konst och lära mej mer.
har insett att konst-historia intresserar mej ^^'
och de även för att ja somna under en lektion. men ingen kan klandra mej
6timmar buss varje dag, så klart man känner sej sliten
så ja känner mej lite bitter över att ja inte kunde gå färdigt året :/
nä nu ska man sova, sen ska vi spå oss sj me kort å se om man ska söka till konstskola
måste erkänna att skolan som okami går på lockar, men ja vet inte om dom passar mej.
natt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)