ja trodde aldrig att den här dagen skulle komma så snabbt..och ja trodde att ja skulle vara bättre förberedd...
nu undrar ni säkert "vad? vad har hänt?" och ni ska få veta...även om ja tror ni kommer tycka "men ååååh människa...lägg av...skaffa ett liv"
okami, min kära lilla okami...har hittat sej någon i sin närhet att vara med. för att respektera okami och den han har valt ut så ska ja inte gå mer in på de men kan säga de lilla att okami testa gräset på andra sidan vägen, och han gilla de han fick smaka.
och ja vet att ja borde vara glad, och ja håller skenet uppe. ja ler å skrattar, men ju längre de går...desto ondare gör de..
de spelar ingen roll vad han säger. ja vet att han kommer stänga in mej i ett hörn i sitt hjärta. och ja kommer nog stänga in honom i ett hörn i mitt.
ja hatar verkligen att ja skulle reagera så här...hatar min svartsjuka sida. hon e grym och elak.
en del av mej vill ha honom för mej sj och ja vaktar på honom som en ilsken hund.
ja måste lära mej att släppa taget. han är inte min, han var aldrig min och skulle aldrig bli min. så ja har ingen rätt att bli avundsjuk.
men varför hatar ja då tanken av att någon annan får känna hans läppar mot sin hud, känna hans händer varsamt men ändå hårdhänt smeka dennes kropp...
ja hatar de här sidan av mej...
så till dej som har...tagit honom ifrån mej...tack, ja vet att ja kommer tacka dej någon dag framöver...men just nu...så hatar ja dej mer än va ja någonsin skulle tro ja kunde hata någon.
va händer mer?...
jo ska hålla en avskedsfest för okami, han åker den 13/2 till australien och kommer vara borta i 3 år...troligen mer...troligen kommer ja inte se honom igen...men ja försöker intala mej sj att han kommer tillbaka...
vi har ju våra tatueringar å skaffa ihop *ler blekt*
nåja tillbaka till festen.
försöker få okamis bror tora å komma...vilket komemr bli svårt, då hans flickvän verkar inte låta honom tänka sj...ooooch har kommit fram till att hon med nöd och näppe tolererar mej. till alla andra kan hon skriva långa rader men till mej...de går inte...
nåja, ja ska iallfall supa mej full på festen. behöver glömma bort allt...
ha ett bättre liv än mej
och skaffa er inga älskare...dom gör er elaka
lördag 30 januari 2010
lördag 23 januari 2010
1987-2017?
sitter och funderar över livet...kom och tänka på en sak, en sak som skrämmer mig. mer än allt annat...
nu är de så att ja är överviktig...100kg+ och ja är 164cm lång...så ja är liten å kort...*ler bittert för mig själv* liten men naggande god som jag brukar säga...
hela min familj lider av fetma...
vilket har lett till att min bror fick en hjärtinfarkt vid ålder 32-34...och de skrämmer mig...
tänk om samma sak händer mig?
tänk om ja får en infarkt och dör...har redan lätta problem med hjärtat...
men inget allvarligare än stickningar i bröstkorgen och ökad hjärtrytm när jag går upp för en trappa.
sen har vi mina knän...dom varnar redan nu för att ja väger för mycket
skulle verkligen behöva ha någon som kan hjälpa mig komma igång...
bad tora (tiger), okamis bror om hjälp. men kom snabbt på att han lär inte ha tid, så ja bad honom glömma bort de hela. vilket inte lär bli så svårt.
få se om man klarar av att gå ner i vikt...för än så länge ser de ganska mörkt ut...
nu är de så att ja är överviktig...100kg+ och ja är 164cm lång...så ja är liten å kort...*ler bittert för mig själv* liten men naggande god som jag brukar säga...
hela min familj lider av fetma...
vilket har lett till att min bror fick en hjärtinfarkt vid ålder 32-34...och de skrämmer mig...
tänk om samma sak händer mig?
tänk om ja får en infarkt och dör...har redan lätta problem med hjärtat...
men inget allvarligare än stickningar i bröstkorgen och ökad hjärtrytm när jag går upp för en trappa.
sen har vi mina knän...dom varnar redan nu för att ja väger för mycket
skulle verkligen behöva ha någon som kan hjälpa mig komma igång...
bad tora (tiger), okamis bror om hjälp. men kom snabbt på att han lär inte ha tid, så ja bad honom glömma bort de hela. vilket inte lär bli så svårt.
få se om man klarar av att gå ner i vikt...för än så länge ser de ganska mörkt ut...
torsdag 14 januari 2010
tack
tack okami för att du visa mej att man verkligen blir svag av känslor ^^
så från och med nu låser jag in dom igen och kastar bort nyckeln.
den enda man ska lita på är en sj...om ens de
tack för att du fick mej å inse de
så från och med nu låser jag in dom igen och kastar bort nyckeln.
den enda man ska lita på är en sj...om ens de
tack för att du fick mej å inse de
Varför?
varför bygger du upp muren?
är de för att du inte ska bli lika sårad när du åker?
vet du inte att de du gör sårar mej mer än om du skulle sitta och kalla mej för idiot och hora...
hur ska ja veta att du vill vara min vän, när du distanserar dej?
snälla kom tillbaka min underbara okami, den som är min stöttepelare och käraste vän...
är de för att du inte ska bli lika sårad när du åker?
vet du inte att de du gör sårar mej mer än om du skulle sitta och kalla mej för idiot och hora...
hur ska ja veta att du vill vara min vän, när du distanserar dej?
snälla kom tillbaka min underbara okami, den som är min stöttepelare och käraste vän...
måndag 11 januari 2010
Om ja kunde så skulle jag..
sitter i "min lilla bunker" nere i källaren hos mina föräldrar.
funderar på allt och inget...känner mej vilsnare än va ja har gjort innan..
har ja gjort rätt val?
kan man ångra sej?
finns de möjlighet?
ja vet att jag har gjort rätt val...men varför gör de så ont? känns som om vid varje dag som går slits ett stycke av mitt hjärta ut, bara för att han försvinner...
de är me ett bitterljuvt leende som ja ser tillbaka på de som vi har varit med om tillsammans.
trodde aldrig att någon skulle ta sej in så djupt i mitt hjärta på så kort tid som han gjorde.
okami...inser du att du lyckades ta dej lika djupt som ryu lyckades på 4 år?...men du klara de på mindre än ett år..
ja är liv rädd för va som händer när du kommer tillbaka, har du någon annan. har ja fortfarande en liten plats i ditt hjärta...eller kommer du sparka ut mej bara för att tanken av mej gör för ont...
kärlek, kärlek är både den ljuvaste sötman som finns, men samtidigt har den en bitter eftersmak.
är detta den bittra eftersmaken ja känner av vårat smakprov av kärlek?
om ja kunde så skulle ja gå i celibat...ja vill inte smaka mer kärlek...inte om den ska vara så bitter efter.
men samtidigt så vet jag att ja inte kan...ryu älskar mej mer än sitt eget liv...och jag själv älskar honom, men samtidigt känns de som om jag sviker er båda när mitt hjärta kan rymma kärlek för två. och de som gör att ja skäms ännu mer av...är att jag inte skämdes en sekund när ja drack ur två bägare...
nåja tillbaka till mitt liv som är i ett virrvarr
så, hur har din da varit?
funderar på allt och inget...känner mej vilsnare än va ja har gjort innan..
har ja gjort rätt val?
kan man ångra sej?
finns de möjlighet?
ja vet att jag har gjort rätt val...men varför gör de så ont? känns som om vid varje dag som går slits ett stycke av mitt hjärta ut, bara för att han försvinner...
de är me ett bitterljuvt leende som ja ser tillbaka på de som vi har varit med om tillsammans.
trodde aldrig att någon skulle ta sej in så djupt i mitt hjärta på så kort tid som han gjorde.
okami...inser du att du lyckades ta dej lika djupt som ryu lyckades på 4 år?...men du klara de på mindre än ett år..
ja är liv rädd för va som händer när du kommer tillbaka, har du någon annan. har ja fortfarande en liten plats i ditt hjärta...eller kommer du sparka ut mej bara för att tanken av mej gör för ont...
kärlek, kärlek är både den ljuvaste sötman som finns, men samtidigt har den en bitter eftersmak.
är detta den bittra eftersmaken ja känner av vårat smakprov av kärlek?
om ja kunde så skulle ja gå i celibat...ja vill inte smaka mer kärlek...inte om den ska vara så bitter efter.
men samtidigt så vet jag att ja inte kan...ryu älskar mej mer än sitt eget liv...och jag själv älskar honom, men samtidigt känns de som om jag sviker er båda när mitt hjärta kan rymma kärlek för två. och de som gör att ja skäms ännu mer av...är att jag inte skämdes en sekund när ja drack ur två bägare...
nåja tillbaka till mitt liv som är i ett virrvarr
så, hur har din da varit?
tom..
är de något som är fel på mej? är de något alvarligt fel på mej?
tommare än så här kan man inte känna sej.
har ja valt rätt har ja valt fel?
ingen återvändå...
tommare än så här kan man inte känna sej.
har ja valt rätt har ja valt fel?
ingen återvändå...
söndag 3 januari 2010
kylig
god jul å allt de där åt er som läser
de har varit en rätt så skönt jullov, har haft ryu på besök ^^
har myst å haft oss och bara varigt me varandra
för några dagar sen kom okami tillbaka från egypten...ja var helt överlycklig när han kom tillbaka, har saknat honom så...och de första som händer är...han e kyligare än is mot mej....
kände mej rent av hatad...ville bara stänga av msn och aldrig logga in igen...
lite senare så bad han om ursäkt...men skadan e redan gjord...
jag höll god min och sa att de inte gjorde något, men igentligen så sved de som fan i hjärtat...bara för att de inte blev han och jag...måste de då gå ut över våran vänskap....
och bara för att de hände så känner jag hur vi glider ifrån varandra...och ja vill inte...om ryu inte hade varit här och fått mej å tänka på annat så skulle ja nog bara sitta ner i mitt rum och skriva på datorn eller spela wow...
är nog därför ja har varit så nere den senaste tiden, men ja måste hålla god min. livet går vidare, ja kan inte låta de här dra ner mej. för jag vet inte om ja skulle klara av å ta mej upp igen. de e därför ja funderar på att försöka bli gravid, för då kan ja inte sitta och tänka på allt utan ja måste fokusera på barnet.
får se om de blir något me de, har mått illa sen nyår, så vem vet. men ja tror inte de går så fort
nåja ha de bäst och ha de bättre än mej
baibai
de har varit en rätt så skönt jullov, har haft ryu på besök ^^
har myst å haft oss och bara varigt me varandra
för några dagar sen kom okami tillbaka från egypten...ja var helt överlycklig när han kom tillbaka, har saknat honom så...och de första som händer är...han e kyligare än is mot mej....
kände mej rent av hatad...ville bara stänga av msn och aldrig logga in igen...
lite senare så bad han om ursäkt...men skadan e redan gjord...
jag höll god min och sa att de inte gjorde något, men igentligen så sved de som fan i hjärtat...bara för att de inte blev han och jag...måste de då gå ut över våran vänskap....
och bara för att de hände så känner jag hur vi glider ifrån varandra...och ja vill inte...om ryu inte hade varit här och fått mej å tänka på annat så skulle ja nog bara sitta ner i mitt rum och skriva på datorn eller spela wow...
är nog därför ja har varit så nere den senaste tiden, men ja måste hålla god min. livet går vidare, ja kan inte låta de här dra ner mej. för jag vet inte om ja skulle klara av å ta mej upp igen. de e därför ja funderar på att försöka bli gravid, för då kan ja inte sitta och tänka på allt utan ja måste fokusera på barnet.
får se om de blir något me de, har mått illa sen nyår, så vem vet. men ja tror inte de går så fort
nåja ha de bäst och ha de bättre än mej
baibai
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)