söndag 21 februari 2010

din lögnaktiga....

varför vräker du bara ur dej lögner? fattar du inte att du bara sårar honom? du vet sj att du inte älskar honom mindre, inte en enda kubik millimeter av ditt hjärta älskar honom mindre.
för varför skulle du annars viska hans namn lågt i kudden när du har sex me ryu? varför skulle du annars lova att ett av dina barn ska till hälften vara hans?
varför skulle du annars ha blivit så svart sjuk när du fick reda på att han hade haft ett äventyr med en annan kille?
kan du inte bara fatta att du älskar honom lika starkt som ryu?
och de enda som höll dej från att ta honom till din är för att du vill inte vara en börda för honom, du vill låta honom leva sitt liv och sen på sina villkor välja om han är redo för att bli "vuxen"

allt detta snurrar i min skalle i detta ögonblick. och de som oroar mej mes är, hur kylig kommer han vara mot mej. kommer hans ens prata med mej...
han kanske i detta nu går ut på stan och hittar någon som han kan älska mer... en som får honom att stanna kvar, för han anser att han inte har något eller någon värd att ta sej tillbaka till.

om ja tar mitt liv nu. då slipper okami och ryu bli sårade. dom båda kanske blir vänner för nu kanske dom båda har något som dom båda saknar..
om nu dom verkligen skulle sakna mej..
tror inte ens jag sj skulle sakna mej om ja försvan...

få se om ja skrivaer något nästa natt. man kan ju hålla tummarna för att snön inte slutar falla...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar