...sitter och kämpar me tårarna...läset just i okamis andra blogg att han kanske inte (troligen inte) kommer tillbaka från australien...
ja visste att de skulle hända men ändå hoppades jag att de inte skulle hända...och de gör ont...så ont att ja vill slita ut mitt hjärta och stampa sönder de bara för att slippa känna något...
de känns så fel att förlora sin tvillingsjäl...när man just har hittat den...
men om de är de han vill så ska ja inte hindra honom. ja ska inte hålla honom fast vid löftet han gav mej när han skulle åka, att han skulle komma tillbaka.
livet går vidare...även om de blev lite jobbigare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar